Idag hämtade pappa mig i Skara för att åka ut till dem på "riktiga" landet. Jag sa nåt till pappa om att jag tyckte det var så härligt att vara på landet - och så fint. Sen sa jag att jag kanske skulle sälja min lägenhet och köpa mig ett hus i Skara. Då var hans kommentar: "Det är väl lika bra, det. " Jag sa: "VA?" och han upprepade "Det är väl lika bra, det.". Sen berättade han att han hade sett ett hus i skogen till salu och att han kunde köpt det och sen sålt det till mig. Jag ifrågasatte då hans förslag att sätta mig mitt i skogen - jag är ju faktiskt mörkrädd. Han skrattade och sa att jag väl inte är nån skogsmänniska.
Det har han rätt i, men jag tycker mer om skogslivet nu än jag gjort tidigare. En villa i "stan" och nära möjlighet att komma till landet kanske vore nåt? Gillar ändå att övernatta i naturen ibland...
Hmm.. Låter som jag är på väg "hemåt" igen. Inte mig emot. Ge mig bara en villa med en bra man - och ett bra jobb. Då kommer jag direkt!!
//L
Om mig
- Linda
- drömmer pysslar scrappar stickar odlar läser fantiserar inreder samlar skriver planerar myser längtar funderar är balanserar rensar
1 kommentar:
Vad roligt det vore! Kul att du har börjat fundera, och mörkaste skogen är kanske bra att undvika?! :)
Skicka en kommentar