Funderingar

Jag har funderat väldigt mycket den senaste tiden. En tanke som har slagit mig hårt är att jag saknar min familj väldigt, väldigt mycket. Jag har funderat över varför jag inte bor på samma ställe som de gör. Det är ju ändå ett val som jag gjort. När gjorde jag det valet egentligen?

Jag kan ofta känna att jag verkligen längtar efter att få åka hem till mamma en kväll, när som helst, och mysa lite. En fika hos pappa. Kunna bjuda hit dem - eller just att INTE behöva bjuda hit dem. Bara kunna träffas helt apropå och umgås.

Häromdan på väg till jobbet på spårvagnen började jag nästan gråta för att jag saknade - vad? - Det var ju nåt och jag längtade "hem". Sen kom jag till jobbet och allt blev bättre. Känslan finns dock kvar. Vad ska jag göra åt det?